Nu har jag planerat min midsommar och kunde inte låta bli att leta reda på lite kuriosa om denna speciella högtid.
"Midsommarnatten var enligt folktron en magisk natt, i kärlekens tecken. Det är den på sätt och vis fortfarande; det är under årets längsta natt svenskarna sätter sina relationer på prov. Under alkoholens påverkan kommer sanningarna fram, och det kan leda till äktenskap såväl som till skilsmässa."
Det var ord och inga visor, det där... Sådär skrivs det på Sweden.se och så kanske det är...
Bilden ovan tycker jag mycket väl symboliserar min bild av midsommar -Himlen är lite smått molnig och det är bara en tidsfråga till de större molnen drar in och vi får några skvättar regn. -Barnen är inte så intresserade ännu, nu är det mer de vuxna som är fascinerade över spektaklet. -Midsommarstången är mer grön än fylld med blommor.
Vad mer ska man säga och vad mer kan man begära? Några svenska jordgubbar kanske och någon färskpotatis... Jag hoppas på att få plocka en blomma eller två, skulle jag få lite dansat kring en midsommarstång skulle jag bli ytterst glad. Innerst inne bor nog ett litet barn, trots allt.
Nu är den här! Sommaren har lyckats att ta sig så här långt norrut i Europa nu och vi väntar nu härliga temperaturer i helgen... Må de nu ha rätt, den här gången, de där meterologerna! Jag kom nyss in efter att ha legat och pressat i solen i ungefär en och en halv timme, nu är jag helt slut men mycket nöjd. Den där underbara soldoften kommer att dröja sig kvar på mig ett tag till och nu kyler jag ner mig med en Karlovačko.
Jag kunde inte låta bli att fortsätta att titta på de andra bilder som fanns ihop med den jag postade tidigare idag. Det fanns många, många fler än vad jag trodde vid en första anblick. Den här berörde något djupt in i hjärtat och jag ville dela med mig.
Det här var bland det häftigaste jag sett när det kommer till djurvärlden på väldigt, väldigt länge. En grupp av afrikanska bufflar är ute och spatserar utmed ett vattendrag och närmar sig mer och mer en grupp lejon, vad som händer sen är ett riktigt äventyr...
Körsång har aldrig varit något för mig, jag försökte en gång i tiden men det var inget som blev långvarigt. Det finns däremot många andra som är oerhört duktiga och här är det en kille som till och med lyckas köra med sig själv vilket är oerhört imponerande:
Holly, Kendra och Bridget. För många säger säkerligen inte dessa tre namn så mycket, andra ser tre blondiner framför sig. Lägger jag till Hugh Heffner till dessa tre kvinnonamn kanske några fler känner igen sig och sammanfattar jag det hela genom att nämna deras bostad Playboy Mansion så anar jag att ännu fler vet vad jag menar.
Okej. Det blir ingen bild idag. Jag funderade på om jag kunde hitta någon vettig bild som passar, men icke...
Jag minns för några år sedan då en tjejkompis fick mig att titta på några avsnitt som gick på tv någon kväll och vi skrattade gemensamt åt hur de lyckas att verkligen spegla uttrycket dum blondin. Många gånger har jag undrat om de är sig själva eller om de spär på allt lite extra, bara för att passa in i rollen. Det undrar jag fortfarande och bilder får ni leta rätt på själva, Google sägs vara ett bra ställe att börja.
Nu har jag sett mitt första avsnitt av Vilse i pannkakan. Det var det första avsnittet som jag trillade över på Youtube av någon underlig anledning. Barnprogram är ju ett kapitel för sig och alla har vi väl både roliga och även en del traumatiska minnen av just barnprogrammen. Jag hörde inte till Vilse-generationen, utan snarare till Björne med Eva och Robert som gäster, till Disneydags på fredagar, till Pippi Pelikan och någon reprissändning av Fem myror är fler än fyra elefanter. Jag följde sommarprogrammet Tippen båda somrarna det gick och älskade Ika i rutan. Idag har jag sett hur hon övar på att vara modig och på att skrämmas och det här introt ger mig en massa härliga minnen:
Jag undrar vad dagens barn kommer att säga lika många år senare som jag nu återigen tittar på Ika i rutan om de program de tittar på? Hur kommer Teletubbies och Spunge Bob att ses i den tiden?
Det verkar dra ihop sig till Eurovision Song Contest 2009.
När det kommer till ESC så finns det fyra olika kategorier av människor, nämligen: - De som inväntar tävlingen med nyfikenhet och älskar schlager - De som inte bryr sig och inte ens vet om att den är på gång - De som är mycket noga med att poängtera att de inte bryr sig och aldrig någonsin skulle komma på tanken att titta. - De som tittar, bara för att kunna klaga på den i efterhand
Jag hör nog mest till den tredje kategorin, ibland till den fjärde. Det som däremot får mig att titta på den med jämna mellanrum är antingen att jag inte har något bättre för mig eller att jag halkar in på en fest där helt plötsligt programmet är igång. Varje gång jag ser det så tycker jag däremot alltid att det är ganska roligt ändå, för vad vore väl världen utan lite glitter och glamour?
Det finns mycket av den varan i schlagervärlden och även om ESC-startfältet har luckrats upp lite under de senaste åren så är det ändå pop-pop-pop-pop-i-top-pop för hela slanten. Kläder, smink, dans och producenten brukar däremot bli målet för mina sågningar och även om jag försöker låta bli att kritisera musiken så kan jag sällan hålla mig ifrån det också. I min bekantskapskrets så vet folk om att om man bjuder in mig så får man räkna med lite sågningar och därför försöker jag också, vänligt men bestämt, tacka nej till ESC-kvällar.
Idag hittade jag en lista som publicerats på SvD med lite Youtube-filmer av gamla bottennapp och jag tittade några sekunder på alla... Skrämmande är bara förnamnet när det inte ens märks någon större skillnad på de tidigare och de senare framförandena. Kanske ska jag ta och titta i år, bara för att kunna klaga desto mer efteråt... Kanske ska jag tacka ja till inbjudan i år? Nej, det finns nog något roligare att hitta på, för visst är vi svenskar duktiga på att klaga men vi behöver ju inte försätta oss i sådana situationer för det.
Konkurrensen mellan Sverige och Norge är ju ständig, lite extra roligt med detta medley med det i åtanke... Tiden går nog ganska fort ändå, inte känns det väl så längesen de här låtarna spelades om och om och om igen på radion?
Rekommenderade texter och videos
-
Läs mina senaste texter i *Bulletin*:
*• Vad ska man rösta på (när alla tycker likadant)? »*
*• Frihet är olikhet, likhet är ofrihet »*
Och på Femtejuli...
Varför är ”vinets dag” 22 januari?
-
Kort svar: Vinets dag instiftades av Ästad Gård 2014 och man valde vinets
helgon Sankt Vincents helgondag 22 januari. Vin har druckits i Sverige
sedan åtmi...
Avslutning
-
Detta inlägg skrivs av Peters fru Sofie.
Peter somnade in tidigt på morgonen den 26 oktober. Hans tillstånd hade då
försämrats mycket plötsligt bara någr...
Avast Vs Malwarebytes – A Comparative Review
-
There are a few key element differences amongst the two security courses.
While both are great antivirus security software solutions, both have some
diff...
Vad är moms?
-
Pendeltåg mot Märsta Två killar ~15 år sitter och pratar rätt högt.Kille 1:
Om man tappar bort matteboken får man betala 500 kr plus moms.Kille 2: Vad
är m...
Flytten!
-
Nu är det så att den här bloggen har behövt förändring en lång tid, och nu
har jag äntligen kommit mig för! Numera hittar du bloggen helt och hållet
på b...
Vänvärde
-
Att se någon som en vän innebär att värdesätta hen för det du upplever att
hen är, snarare än för vad de kan, äger, eller liknande.
Vad andra upplever att d...
-
Det är juli månad år 1995. 8000 muslimska män och pojkar mördas av
bosnienserbiska soldater i Srebrenica. Staden skulle ha skyddats av
holländska FN-styrko...
Flytt
-
Den här bloggen har flyttat till ett nytt hem. Uppdateringar kommer i
fortsättningen ske på www.jonsson-niedziolka.pl, förhoppningsvis med lite
högre uppda...
The Hobbit III - ett rop på hjälp?
-
Jag har, min vana trogen, sökt utvärdera den adaption PJ the Defiler gjort
av den bok jag älskar mest av alla här i världen; *the Hobbit*. Den tredje
delen...
Autumn colours at work.
-
Going out from the office on Friday I was welcomed by the best kind of
Polish autumn: 23 degrees, sun and a firework of red, yellow and orange.
We lost a hero today - on Aaron Swartz
-
I get tremendously affected when people I have some kind of relation to die
too young. Particularly when they are brilliant but troubled. I cried like
a ba...
Tankar efter valet 2010
-
Valrörelsen var ju högljudd och rörig, men jag tyckte att det inte riktigt
kändes som om någon hade något vettigt att säga. De flesta höll på och
kastade...